KRAFTSPORT.NU

Jag skrev några funderingar kring var styrkelyften kommer ifrån, var den är idag och vart den kanske är påväg till SFIs Förbundspennan för ett tag sedan. Texten publicerades på Yles hemsida i två delar, du kan läsa dem via dessa länkar del ett och del två. Då texten var skriven som en helhet så väljer jag att också lägga ut den i sin helhet här på hemsidan. Ge gärna en kommentar via vår facebooksida!

 

Tillbakagång till rötterna ger extra lyft för styrkelyften, internationellt, nationellt och inom SFI

Med rötter från sextiotalet kan styrkelyft i det stora hela ses som en relativt ung sport, så sent som 1973 bildades Internationella styrkelyftförbundet (IPF, International Powerlifting Federation) och samma år så hölls de första officiella världsmästerskapen i USA. Finland visade tidigt intresse för den nya sporten, finska mästerskap har arrangerats sedan tidigt 70-tal och 1974 arrangerade Svenska Finlands Idrottsförbund (SFI) de fösta SFI-mästerskapen i styrkelyft i Mariehamn. De tre delmomenten i styrkelyft (ej att förväxla med tyngdlyftning) är knäböj, bänkpress och marklyft där varje lyftare har tre lyft i vardera moment. De bästa resultatet i vardera moment slås sedan ihop för att få fram ett totalresultat och en segrare. Det arrangeras också skilda tävlingar och mästerskap i enbart bänkpress.

Tävlingsutrustning såsom bälte, trikå och lyftarskor har varit en naturlig del sedan sportens födsel dock så har utrustningen sedan 90-talet gått från att ha varit av mera stödjande natur till att vara mer och mer hjälpande under själva lyften. Idag har IPF tydliga regelverk kring vad för utrustning som är tillåten och man har också i princip satt stopp för vidareutvecklingen då dagens utrustning kan ses som relativt extrem i och med att lyftaren genom att utnyttja utrustningen till max kan lägga åtskilliga kilon till sina resultat i de olika momenten. Utrustningen har fört in ytterligare en dimension i styrkelyften och även om den av utomstående kan ses som att man fuskar med utrustningen så är styrkelyft med utrustning mera krävande än att lyfta utan utrustning. Detta har dock gjort att insteget i sporten för en vanlig gymtränande har blivit större.

Allt eftersom att utvecklingen av utrustningen gick framåt så fanns det också på olika håll en vilja att hålla kvar vid att tävla helt utan utrustning, från USA kom uttrycket RAW (rå översatt till svenska) som en benämning på detta. Sedan 2012 har man in Finland arrangerat skilda mästerskap utan utrustning och sedan 2013 så arrangeras också skilda världsmästerskap i det som man nu kallar för klassisk styrkelyft. Och just den klassiska styrkelyften har gjort att styrkelyften fått ett rejält uppsving i antalet utövare både i Finland och internationellt, extra roligt är det också att det ökat rejält på damsidan. Tidsmässigt kom den klassiska styrkelyften helt rätt i tiden då intresset för gymträning med fria vikter i olika former har ökat under de senaste åren och framtiden för styrkelyften som sport ser ljus ut. Det ökade intresset märktes bland annat då VM i klassisk styrkelyft 2015 avgjordes i Salo, Finland, i början av juni med närmare åtta hundra lyftare som tävlade under nio dagar. Också bland SFI-föreningarna som är aktiva inom sporten är uppgången tydlig, bland annat hade Ålands Kraftsportklubb rekordnotering i antalet licensierade lyftare under 2015 med trettiofyra stycken varav sju damer.

I styrkelyft med utrustning har SFI-lyftarna alltid varit vassa både nationellt och internationellt och de senaste åren så har det visat sej att de också finns med då vi pratar klassisk styrkelyft, till exempel Sibbos junior Susanna Törrönen som enbart tävlar klassiskt. Hon tog under 2015 hem inte bara junior-FM titeln utan knep även guldet i seniorklassen samt tog guld på både Nordiska mästerskapen och Europamästerskapen för juniorer samt silver på hemmaplan under VM i Salo där hon också satte ett juniorvärldsrekord i bänkpress med ett lyft på 106kg i 84kg klassen. En annan som enbart tävlar klassiskt är Ålands Stina Lindell som debuterade inom sporten under förra året och som via ett FM-guld tog sej hela vägen in till den finska landslaget och slutade sjua i 63kg klassen då EM avgjordes i Tjeckien. Också många av de mera rutinerade lyftarna som tävlat länge med utrustning har hittat till den klassiska lyftning även om de fortsättningsvis också tävlar med utrustning. Till exempel Ålands Marcela Sandvik som också hon var på plats under klassiska EM där hon slutade femma i 52kg klassen, hon fanns också med i Salo under VM där hon tog hem silver för 40årsveteraner. Klassiska VM på hemmaplan lockade även de rutinerade utrustningslyftarna Fredrik "Freddi" Smulter från Malax och Ove Lehto från Åland, Freddi klarade målet för dagen och satte nytt världsrekord i klassisk bänkpress i +120kg klassen med ett lyft på 270kg medan Ove tog hem guldet i +120kg klassen för 40års veteraner. Också Sibbos Henrik Winter fick med sej en veteran VM-medalj från Salo efter ett brons i 105kg klassen för 50 åringar.

Ser man till utrustningssidan så har SFI-lyftarna i vanlig ordning hållit sej framme under det gångna året, främst i bänkpress. Freddi säkrade sitt fjärde VM guld i bänkpress med utrustning efter att ha mäktat med nya världsrekordvikten 401kg i +120kg klassen då bänkpress-VM med utrustning avgjordes i Sundsvall. För Ålands del så har makarna Marcela och Kenneth "Kenta" Sandvik båda var sitt VM-brons i bänkpress samt var sitt EM-silver i bänkpress med utrustning med sej som bästa merit under 2015. Ålands Sandra Lönn som tävlar för Sverige internationellt har också ett starkt år bakom sej med både VM- och EM-guld samt världsrekord på 235kg i bänkpress med utrustning i damernas +84kg klass. Också under veteran EM i bänkpress som avgjordes i Tallin blev det en rad medaljer för ålänningarna, Marcela och Sandra tog guld i sina respektive klasser medan Ove och Kenta hade en jämn kamp i herrarnas tungvikt där Ove gick segrande ur striden och Kenta fick nöja sej med silver.

Den klassiska lyftningens stora framfart har inneburit att lyftningen med utrustning har gått bakåt och antalet tävlande med utrustning har minskat under de senaste åren vilket gör att man kan fråga sej hur framtiden ut för styrkelyften som sport ser ut, kommer den klassiska styrkelyften att helt ta över och lyftningen med utrustning att dö ut? Personligen så tror jag att båda varianterna kommer att leva vidare och dra nytta av varandra, insteget till att börja tävla är nu lågt i och med de klassiska tävlingarna men önskan om att utvecklas kommer troligen att göra att även tävlingarna med utrustning inom några år kommer att få ett nytt uppsving då de nya lyftarna börjar pröva på att tävla också med utrustning.

- Johan Lehto/ Ålands Kraftsportklubb rf.